I pyjamas och gummistövlar...
... har jag precis tagit mig en runda i trädgården. Det är ögonblick som detta som jag vill spara, spara till vintern och kylan. Så håll till godo, här kommer en liten snabb tur genom vår trädgård och till vårt grönsaksland.

Solen tittar genom molnen då och då. Temperaturen är svår och säga, då vi saknar en termometer. Men jag frysre inte och vinden som viner är inte kall.

Dessa blommor är en av mina favoriter, då de har blommat hela våren och sommaren hittils.

Hosta 'Lakeside Lollipop' tror jag att dessa blommor heter. De är verkligen helt underbara. Att plocka in dem och sätta i vas känns bra, då de är lite tunga för att orka stå upprätt själva. Får kanske fixa stänglar som de kan luta mot.

Att blanda färger på blommor har inte fallit mig i smaken tidigare. Dock har jag börjat ändra mig. Detta land gjorde jag tidigare i år och får jag bestämma kommer det bli en hel del nya land i trädgården framöver.

Att klappa denna blomma är som att klappa ett lammöra. Därav kommer namnet på blomman. Kan nästan inte passera blomman utan att alltid känna. Undra när nyfikenheten har stillats?


Gummistövlar i daggen och pyjamasen på. Det innebär att vi inte har många grannar och skulle någon se mig, hade jag bjudit på det. Faktiskt kan jag säga att jag varit på husguidning i just denna utstyrsel tidigare under sommaren. Om jag skämdes? Ja, lite. Skulle bara hämta en tidning på morgonpromenaden och kunde liksom inte skylla på pjyamasen när jag blev erbjuden att besöka ett hem som jag har velat titta in i under en längre tid... Ja, vi bor på landet.

På vår gamla ladugård fungar inte alla dörrhandtag. Detta är vår stång som håller ladugårdens stängd.

Det är efter vildsvinens besök 100 meter från landet som har gjort att vi fått sätta el i stänglet runt vårt grönsaksland.

Öppen dörr = strömmen av. Allt för att inte får ström i sig.

Broccolin tittar fram och några är så färdiga att de kommer att kokas idag.

Vyn från änden av grönsakslandet.


Några av potatisplantorna har börjat blomma. Tänk att man kan längta så efter att en blomma ska vissna, så att det kan skördas.

Potaisbladen är fina de också.

Doften från denna mynta går inte att glömma. Jag har plockat in några blommor i huset. Så nu doftar det härligt lite överralt. Knäpper man med fingrarna på blommorna, kommer en än starkare doft.

När jag höll på att klippa häcken hittade jag ett plommonträd, trädet har stått på gården länge, men vi har inte tittat så noga. Här har vi ett litet sött plommon som får växa till sig och bli stor. Större och lite mer färgglad.


Här har vi en 'Brunröd daglilja Hemerocallis fulva'.

Blocklockorna har funnits lite överallt i trädgården och jag gillar dem. Späda, sköra men ändå starka på något konstigt sätt.


Stenen erbjuder många växter sin plats och vi låter de växa fritt. På stenen ligger en gammal kvarnsten.

Somrumsfönstret är öppet, men det var svårt att ligga kvar idag. Kan säga som så att jag somnade vid nio igår så det var kanske inte så kontigt att jag vaknade vid sju. Mest för att jag var hungrig.



Soluret är inte inställt just nu, ska försöka ställa in det och dessutom göra i ordning rabatten.Detta är vår skämsplats. Denna plats är pinsam, ogräsrik och eftersatt och det kommer den att få vara ett tag till. Vi har nämligen inte bestämt än om vi ska ta bort stenarna eller inte. Något kommer att ske, men vad vet vi inte än. Har du tisps? Det mottages tacksamt.



Här är höstens projekt. Stenmuren håller på att falla ner och det måpste göras något åt. Bara att kavla upp armarna och börja... i höst... ;-)